I know you better than you do, so put out your cigarette and kiss me on the lips tonight.

Publicerad 2014-02-27 18:26:00 i allt.,

Alltså!!!! Jag har mått ovanligt bra de senaste dagarna. Faktiskt. Såklart känner en alltid av den lilla ödlan någonstans nere i magen som hotar med att när som helst uppgraderas till en eldsprutande drake som drar i dig och skriker LAUGLINEFLAOHWEGOÖAWIEHGOIWAG mot allt du inte gör och vet, men ja. De senaste dagarna har hen hållt sig till att vara endast en smått sprattlande ödla. Har träffat fina vänner, druckit öl på Dovas (oh baby it's been to long <3) och varit på arbetsintervju. Och vet ni! JAG FICK JOBBET! Satte mig precis på sängen i mitt nystädade rum (nåja, städade faktiskt i lördags), redo att berätta för världen hur glad och lättad och äntligen-har-jag-ett-fast-jobb-lycklig jag kände mig, när MINA BYXOR SPRICKER. Vafan. Ni vet mina jeans som sprack i höstas när jag skulle demonstrera en högst oidentifierbar dansrörelse i Carins kök? Det var ju första gången jag någonsin spräckte ett par jeans. Jag fick nog och införskaffade ett par nya, svarta jeans från Weekday och tänkte att jag skulle få njuta av ytterligare 19 sprickfria jeans-år. Men icke. Inte ens fyra månader har gått och dessa (i mitt huvud) nya favoritjeans från weekday har även de gått en obekväm och utpekad död till mötes. :(((((((
 
However. Idag tog jag min första titt på bokrean (har inte vågat tidigare pga rädsla för att tömma sparkontot) och stod det inte en hög med hela Torka aldrig tårar utan handske-serien på ett bord inne på Akedmibokhandeln? Jo tänk för att det gjorde det! 99 kr styck (annars kostar en bok 300 kr = kap, fynd, meningen med livet). Ja, och sen fick jag jobb idag då. SÅ min poäng är att det faktiskt inte känns sorgligt med jeansen. Får improvisera när jag jobbar på Body Shop i Täby imorgon (hint hälsa på mig hint) och köpa nya i helgen. Jag behövde faktiskt ett par slarvjeans att bara ha här hemma. 
 
På riktigt. Vad ska jag ta mig till? The Royal Concept släpptes precis till Emmaboda. Igår såg jag och Astrid Adam Tensta (fett fashion). Vi såg en vädigt speciell pizzavagn som Panda hängt i och som kördes av ingen mindre än Frej Larsson. Mitt fjortonåriga hjärta fick en karatespark när vi senare såg Erik Segerstedt. Allt detta på samma dag! Även precis två veckor efter att jag såg att Panda stod bredvid mig på stan och vi träffade Bombay Bicycle Club efter deras gudomliga konsert. Hihi. 
 
Nej vänner! Likt Superman flyger jag nu med knuten näve tillbaka in i restaurangbranchen. Först blir det dock ett stopp på Fridays där jag ska dela på en rätt med Emma då vi båda är fattiga - men nu funderar jag på om jag ändå ska slå på stort och köpa en hel rätt till mig själv? Yolo liksom! 
 
Hehe. Mycket text, lite innehåll = turning into kissie. Kram! 
 
(ps imorgon firar jag en vecka utan den eldsprutande draken på ace come join me typ.) (ps2 ber om ursäkt för jobbigt positivt inlägg men det behövs nog också ibland.)
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela