Jahapp.

Publicerad 2015-05-29 14:44:47 i allt.,

Vi fick preciiiiis tillbaka poängen på våra PM. Alltså precis som i att de lades ut för typ fem minuter sen. Jag fick ett poäng över godkänt, alltså 9 poäng. Max är 16 vilket en (!!) person fått. Vet inte vem dock, ser ju bara allas kodnummer. 

Är ju SÅ glad och lättad att jag fick godkänt med tanke på hjärnskakningen och att jag började 4 dagar innan och då satt typ dygnet runt. Samtidigt känner jag bara - jahapp. Är det såhär det ska vara? Jag går in och kollar på resultatet och iallafall en tredjedel har fått över 12. Och jag sitter där ensam med en liten 9a. Ändå säger jag ju hela tiden att jag nöjer mig med godkänt? Det är ju det jag siktar på. Jag behöver inte AB. Men jag vill ju fortfarande ha det. 
 
Får väl fortsätta med tentaplugget så jag slipper omtenta i augusti. Om det blir så vet jag inte vad jag ska ta mig till.

When a shiny light hit her eye, and she turned around and climbed towards the sky.

Publicerad 2015-05-26 21:58:00 i allt.,

Livet är inte med mig just nu. Mådde halvkasst hela helgen och under natten till måndagen vaknade jag upp med alldeles för hög feber. Har nu legat begraven i soffan i två dagar utan att kunna plugga ett skit. Insåg precis att det är fem dagar till tentan och nä nu börjar jag snart gråta. Jag måste klara den. Det måste gå. Jag vet bara inte HUR. Jag menar här sitter jag och ÄLSKAR Uppsala. Mer än något annat. Jag älskar det jag gör. Jag tycker faktiskt att det mesta vi har läst om den här terminen har varit intressant. Och så ba. Jaha. Om jag inte klarar tentan. Om jag inte klarar tentan på 30 fucking högskolepoäng. VAD FAN HÄNDER DÅ? 
 
Samtidigt är jag ändå lite tacksam att jag inte är sjuk under själva tentan. Med betoning på lite. Annars har jag inte mycket tacksamhet till övers just nu. Om två dagar får vi tillbaka våra pm också. Är livrädd. Tänk om jag inte klarade det. 
 
Tänk om jag inte duger som jurist?????? Tanken är inte så främmande. Jag menar, jag har aldrig pluggat tidigare. Inte på riktigt. För nej, inte fan pluggade jag i gymnasiet. Nej, jag stressade upp mig vilket ledde till att jag inte gjorde någonting vilket gjorde mig ännu mer stressad vilket ledde till att jag fick något slags panikattacker och i perioder slutade äta. Vilket gjorde att jag pluggade ännu mindre (om möjligt). Så jag vet inte hur en pluggar. Jag är inte särskilt allmänbildad. Jag är inte bra på att dra slutsatser och analysera. Så egentligen är jag kanske inte särskilt lämpad för den här utbildningen som kräver så jävla mycket. Jag menar, en hel termin på fem timmar? FEM?? Hur fan ska det gå till???? Ändå så vill jag det här så himla gärna. Jag vill gå kvar här. Så länge jag tycker det vi läser är kul vill jag fortsätta. Jag vill hjälpa flickor och kvinnor runtom i världen att få sina liv tillbaka. Jag vill få en chans att hjälpa kvinnor i Sverige att sätta deras äckliga våldtäktsmän i fängelset. Jag vill bli fucking statsminister och ordförande för FN. Det är samtidigt ganska skönt, att faktiskt veta vad jag vill göra. Även om det är brett. Men att veta utgör också större risk att inte lyckas, känns det som. Nu finns det något reellt att misslyckas med. 
 
Aja. Jag ska sova nu. Sätta klockan på 7 imorgon och ta mig igenom hela boken om yttrandefrihetsgrundlagarna innan kvällen. Wish me luck. Förstår ni förresten ironin i att jag fick hjärnskakning två veckor innan pm-inlämningen som gjorde att jag inte kunde börja med den förräns några dagar innan? Och att jag nu blev sjuk en vecka innan tentan? Haha. Mitt immunförsvar ba DU FÅR JOBBA PÅ PRESSBYRÅN RESTEN AV DITT LIV OK. 
 
 
 
Och egentligen, äsch. Spelar det någon roll. Nästa vecka ska jag festa konstant. Sen åker jag till Spaninen och sen kommer Hanna hem. Och tillsammans med alla andra uppsalabor från stockholm planerar vi hemmafester och häng på berg i sommarstockholm. Har aldrig riktigt varit i Stockholm på sommaren. Jag ska nog lyckas göra det till något bra. kram <3

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela