babe.

Publicerad 2015-11-30 13:33:28 i allt.,

Tentan handlar om surrogatmoderskap. Ur ett juridiskt perspektiv blablabla. Det är svårt, för jag är väldigt emot det pga. den sjuka människohandel som det i många fall innebär. Men det jag skriver blir bara JA AVTALSFRIHET EN FÅR AVTALA OM ALLT YOLO. 
 
whuuuuutttttt is laaaaajf. Jag läser bloggar istället och går på toa var femte minut. Tror inte det här med hemtenta är min grej. Mmm.

Uäääääjjjhhhhhh

Publicerad 2015-11-30 09:53:10 i allt.,

Alltså denna väntan. VAD ÄR DET FÖR NÅGOT. om 12 minuter kommer vår hemtenta upp på Studentportalen. Vi har fått en text på 15 sidor som handlar om a feminist perspective on the freedom of choice. Det vill säga avtalsfrihet, och t.ex. surrogacy och prostitution. Har INGEN aning om vad tentafrågan kommer handla om men förmodligen kommer det bli intressant. 
 
10 minuter. 
 
Vad är ens en hemtenta???? JAG HAR INGEN ANING. Aaaahhhhhh. Om 26 timmar och nio minuter ska den in. hoohohohohooh. Spenande. 
 
 

.

Publicerad 2015-11-14 22:40:41 i allt.,

Jag skrev en jättelång text i anteckningarna på min telefon tidigare idag. Funderade på om jag skulle skriva ut det på facebook. Eller kanske på instagram. Men nä. Det kändes inte rätt. Framför allt för att jag inte vet om jag har rätt att ha de här tankarna.
 
Igår skedde de där fruktansvärda terrorattentaten i Paris. Så många oskyldiga fransmän skadades. Minst en svensk. Nu vet inte jag exakt, men jag utgår från att det var mest européer. Nyheterna förklarade att det var i "typiska franska kvarter", "inte mycket turister".
 
 
 
Det går inte att värdesätta olika liv. Det går inte att jämföra vems terror som är störst. Men det går att värdesätta vissa liv, och glömma bort andra.
 
Imorse när jag såg den första rubriken på facebook sprang jag ut till vardagsrummet där teven visade ett extrainsatt nyhetsinslag på flera timmar som handlade om just terroristattackerna i Paris. Jag satt i chock och kunde inte förstå det, samtidigt som en liten tanke började gro. De skapade en flera timmar lång sändning tillägnat det här. Av det jag såg nämnde de inga andra förlorade liv än de som togs i Paris under fredagsnatten. 
 
Det går ju inte att värdesätte olika liv. Men efterhand som dagen gick utvecklades #prayforparis på alla sociala medier. Folk declared safe på facebook. La ut bilder på instagram. Tweetade sina sorger. Framför allt har jag sett många byta till den tillfälliga profilbild som facebook erbjuder. 
 
Det låter så negativt, även i mitt huvud, och det är inte vad jag menar. Jag tycker inte det är dåligt i sig. Det gör bara klyftan så mycket mer uppenbar. Vilka liv som har ett värde, och vilka som glöms bort. 
 
Såklart har jag sett en del uppmärksamma det här. De delar internationella artiklar och blogginlägg. Men inte förräns klockan 18 såg jag en svensk artikel om självmordsbombaren i Libanon. Den inleddes med "Libanon i sorg för de 42 döda..." 
 
Och det stämmer ju. Libanon är i sorg för det som hände i Beirut. För det som hände i förorterna till staden. Men det är också bara Libanon. Större delen av västvärlden är upptagna med att sörja för Paris. 
 
Jag vill inte att sociala mediers stöttande mot Frankrike ska minska, inte alls. Jag vill inte att mina vänner ska sluta byta profilbilder och dela event till olika tysta minuter. Jag önskar bara att det skulle finnas alternativ och samma möjligheter att visa sitt stöd för fler länder och fler drabbade. Problemet blir väl då att nytt stöd skulle behöva uppdateras varje dag och dramatiken skulle försvinna. 
 
Så istället för att göra något, gör jag ingenting alls. Försöker desperat skaffa mig en åsikt genom att skriva ner olika saker i mobilen. Försöker tänka på annat för att kunna koncentrera mig på att procrastinatea och kolla på Grey's istället för att skriva PM. Försöker tänka att även om jag inte är en bra människa så är jag iallafall bara halvdålig. 

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela