And all you think about is how you lost, the last time.

Publicerad 2015-09-23 09:55:43 i allt.,

Jag har haft så fruktansvärt dåliga pluggdagar den senaste veckan. Jag kan liksom inte förmå mig själv till att komma igång? Annars har jag varit så himla stolt över mig själv sedan terminen startade. Jag har inte blivit överdrivet stressad (typ som många andra blev redan första veckan) (sjukt) men jag har ändå ägnat 10 timmar varje dag åt skolan. Och nu så ba näääää. Det funkar inteeee. Får ingenting gjort. Och jag har sååå jääävla mycket att göra. 
 
Plus att jag får så himla ont i magen av tanken på att åka till London i höst. Först av tanken på att åka dit med mamma för att när hon hälsade på mig i december förra året var det typ det bästa och sämsta under tiden jag bodde där. Hon kom en vecka efter att Astrid hade åkt hem och varje dag när jag lämnade henne hemma hos mig för att åka till mitt jobb (som var nytt och roligt på hp) kändes det som att jag aldrig skulle se henne igen. Liksom vaa hur överdramatisk kan en vara egentligen? Men iallafall. När jag tänker på att åka till London är det den känslan som återuppstår. Känslan när jag sista dagen åkte till jobbet och mamma faktiskt skulle åka hem samma dag och jag skulle stanna kvar, ensam. Och sen fortsatte det och i slutändan flyttade jag, av mest en slump egentligen, tillbaka till Sverige och Uppsala bara en månad efter. Jag menar, en månad?!? Det är ju ingenting!! Hur kunde jag egentligen ha tid för så jävla mycket ångest under den korta tiden? Och egentligen vet jag inte varför jag börjar tänka på det här så mycket på sistone. Kanske är det för att det är ett år sedan vi åkte dit. För att det just nu är samma väder ute som det var när jag först började på Harry Potter i november. HERREGUD karro sluta låta så melankolisk och deppig! get your shit together. Aaaahhhhhh. Summa summarum: älskar fortfarande London. Men blir rädd av att det fortfarande kan påverka mig så mycket. Ääärärrr jag redo att åka teebaaxxxx?? 
 
 

.

Publicerad 2015-09-22 10:56:04 i allt.,

Regeringen anser att kungahuset behöver ökad säkerhet. I den nya budgeten har därför 'bidraget', dvs. apanaget, till kungahuset ökat med 7.8 miljoner. Det är inte mycket pengar i jämförelse med totalsumman på cirka 130 miljarder kronor, men det är ändå pengar. Det är ändå 7.8 miljoner. 
 
Samtidigt dör människor. Samtidigt bygger människor upp murar för att de inte anser det vara deras sak att hjälpa. Samtidigt läser jag, om och om igen, artiklar som räknar på Sveriges siffror, på hur flyktingar kommer förstöra landets ekonomi, hur de kommer bidra till en bättre ekonomi i längden. Siffror på hur många människor som dör i Medelhavet. Siffror på hur många människor som hann arresteras de första timmarna efter att Ungerns nya lagar trädde i kraft en natt för en vecka sedan. Samtidigt pratar människor i min närhet om att det inte är ekonomiskt hållbart att "ta in" hur många som helst. 
 
Men tänk ändå. 7.8 miljoner kronor. Hur många barn skulle kunna förvandlas från siffror till människor för de pengarna?

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela